De där kugghjulen visade sig vara i behov av smörjning... ni får ha lite tålamod med oss, vi kommer förhoppningsvis snart att komma igång med att producera mängder av läsvärda inlägg i en rasande takt.

Under tiden kan jag berätta att familjen, på Harrys eget initiativ, börjat med pott-träning! Vi hade egentligen inte tänkt börja med det förrän till våren, eftersom vi läst att man inte lär sig "hålla sig" förrän vid tidigast 18 månaders ålder.Och eftersom Harrys föräldrar fortfarande inte riktigt fått ordning på det där med äta och sova på regelbundna tider och utan bröstinblandning, har vi helt enkelt känt att det där med potta varit lite väl avancerat för oss än så länge.

Men i helgen hade Harry besök av sin kompis Hedvig, som gärna ville sitta på pottan när hon vaknade efter middags-luren. Jag drog mig till minnes att vi fått låna en potta av storkusinerna i någon av alla kassar med kläder och leksaker som de varit snälla nog att låta oss ärva. Och eftersom vi är den välorganiserade familj vi är kunde jag genast gå in i extrarummet och plocka fram den. (Extrarummet/barnrummet/pluggrummet består av ett skrivbord vid vilket man allt som oftast finner barnafadern, djupt försjunken i en arbetsansökan eller vid enstaka tillfällen en politisk debatt på något forum på nätet. Bredvid skrivbordet står en till brädden proppfull säng som fått tjänstgöra som förvaringsmöbel. Här finns en mycket organiserad rörig röra av gåstol, babysitter, leksaker, kläder och sängkläder från Harrys babytid som skall upp på vinden, samt en liknande hög med saker som vi fått låna av andra och som skall lämnas tillbaka, och däremellan ligger högar av saker vi fått ärva som ännu är för stort. Däribland en blå potta.)

När Hedvig satt på pottan läste hennes mamma för henne r en bok (Max potta, passande nog), och när hon var färdig ville Harry också gärna sitta på pottan och titta i en bok. Sedan dess har han kommit varje morgon med pottan i ena handen och en bok i andra, och vill att vi skall läsa medans han sitter på den fina blå pottan. Tyvärr lyckades inte Hedvig prestera något i pottan, och det har än så länge inte Harry gjort heller . Betvivlar att han ens vet att det är det den är till för.

Planen är nog att än så länge bara sitta på den då och då så att han vänjer sig vid själva "sitta-på-pottan" momentet, och om det sedan råkar komma något samtidigt passa på att berömma. Klappa i händerna och ropa Bravo! Duktigt!! (Tänk om någon kunde göra så varje gång du presterar något bra!) När han blir lite äldre går det kanske till och med att förklara för honom varför han sitter där. Jag försökte det igår, när han kissade på golvet (händer ibland). Vi brukar säga att han är duktig när han kissar, fåniga föräldrar, men nu la jag till att "nästa gång får du kiiissssaaaa i ppoooottttaaannnn Harry!" Resultatet av det var att han gick och kissade bredvid pottan nästa gång. Men jag får skylla mig själv, man kan inte begära att en 14 månaders skall ha lärt sig skilja på de olika prepositionerna.

Nu måste jag gå och lägga mig, imorgon skall vi upp tidigt (redan vid 8!) för att hinna till Öppna Förskolan innan sångstunden!

Förresten, det har skett en tandexplosion igen. Harry har fått sin första kindtand för någon dag sedan, och hela munnen är full av tänder som ligger precis under tandköttsytan, redo att poppa upp vilken dag som helst.