I julas hade vi tänkt att vi skulle ta lite lagom julmysiga bilder och skicka till släkt och vänner med önskan om ett gott slut på året. Som vanligt var vi så sent ute som möjligt, dagen innan vi skulle med tåget till dalarna om jag inte minns fel. Vi hade stortvättat på morgonen så av den söta tomtedräkten som Harry fått i present av sin mormor fanns det bara luva och tröja att finna. Jaja, det kan ju anses vara det mest väsentliga; gäller bara att se till att barnet endast blir fotograferat från midjan upp. Men säg den som lyckats få en 18 månaders kille att sitta still länge nog att få ett lagom trevligt foto framifrån. leendes. med luvan PÅ.
När Harry just fått syn på sin favoritbil.


 still

 







Men med Knuts mamma Lisas ord ringande i bakhuvudet kom vi på en briljant plan:
How to fool a cat


eller: spring som en tok så han skrattar så springer jag efter med kameran!!