Liten familj på Nobelvägen -

Farsdag

Idag har jag varit far i 142 dagar men det här är min första Farsdag.
Den började precis som en Farsdag bör. Med frukost på sängen och ett späckat presentbord (vad annat kan hon göra efter mitt inlägg "Promenader med Junior" där det avslöjades hur hon behandlas som en prinsessa). Utöver ett glas vatten, en mugg te och omelett så fick jag: 1 liten konservburk majs (fint inpackad), 1 slaskskopa i plast och ett tomt vykort med röda rosor på framsidan. Jag frågade nyfiket om majsen var till omeletten, men så var det alltså inte.

Allt utom vykortet köpte jag på Willy's igår, föga vetande att jag skulle få vissa varor i present. Och där gick jag och sparade och tänkte ekonomiskt! Vykortet i sin tur köpte jag på vår bröllopsdag, och jag hade för avsikt att skriva något mycket fint på det. Men även gifta män gör ibland fel, och av en händelse glömde jag bort kortet och det hittades under kvällen i en pressbyråpåse tillsammans med chips och läsk av en för stunden småirriterad fru. Vi hade även en kortincident på K's födelsedag. I samband med köpet av ett presentkort där det stod "Tack..." förtryckt lade jag sparsamt till "för att du fyller år.". Av förståeliga skäl var det inte något som uppskattades av födelsedagsbarnet. Nu fick jag smaka på min egen medicin.

Inte att förglömma var ju att lille Harry var där. Ofta är det underbart att vakna för att se Harry det första man gör men ibland vill man hämnas hans konstanta skrik under delar av nätterna. Idag var det en blandning, men det övergick ganska hastigt, som alltid, i ren förtjusning.

Klart slut. /P

2009-11-09 @ 00:35:56 Allmänt Permalink

Kommentarer

Postat av: Katarina

Men älskling presenterna var faktiskt givna med kärlek! Kortet däremot kan jag erkänna att min lite småelaka ådra kom fram när jag hittade det av en slump i morse.

På bröllopet var jag inte det minsta irriterad! Däremot hade jag väldigt roligt åt dig när jag hittade kortet i Pressbyrånpåsen. Jag borde visserligen vara smickrad över att du tänkt tanken att göra en romantisk överraskning åt mig på vår bröllopsnatt. Även om det (som så ofta) slutade någonstans på planeringsstadiet...

Vad gäller "Tack... " kortet kan jag erkänna att jag blev småirriterad. Innan jag öppnade kortet hade jag hunnit fantisera fram flera tänkbara formuleringar. Samtliga av dem hemskt gulliga och romantiska. Och även om all din fantasi hade trytit hade jag nöjt mig med det något klichéartade men ändå klassiska "för att du är du". Din formulering var måhända rolig, men varken gullig eller romantisk. Och jag trodde det var allmän vetskap att äkta män skämtar inte till det med födelsedagspresenterna åt sina fruar!!! :)

Se hur det gick för han som förökte ge ett strykjärn.

Älskar dig min tok!!! /hopplös high-maintenance fru

2009-11-09 @ 00:54:26

Trackback