Som så många andra kvinnor av min generation har jag blivit lite smått SexInTheCity-fierad. Ett tydligt tecken på det är att jag faktiskt har en relation till mina skor.

Singelskorna är i guld, och påminner lite om en smaklös soffa i tyget, men jag älskar dem. Jag fick dem av min mor efter att ett långt förhållande tagit sitt slut i svek och bittra tårar. Hon förstod, som bara mödrar kan, att det jag mest av allt behövde den hösten var ett par läckra guldskor att gå ut att dansa i. Och vad de skorna har fått dansa!!

De var och dansade på Jeriko (som det hette på den gamla goda tiden) kvällen den 15e mars. Samma kväll som en viss EE och hans grabbgäng bästämde sig för att ha vägarna åt samma håll. Måhända var det guldstänket från skorna som blänkte till och fångade hans öga?

Nitton månader senare, eller en livstid om du vill, är det samma älskade singelskor som bredvid Eriks svarta travar nerför kyrkogången mot prästen.

Men nu är de inte längre mina älskade singelskor. Nu är de mina giftasskor!!