...är det en något piggare morsa som rapporterar. Länge leve brösten jag skall aldrig sluta amma!!

Ett litet förtydligande till gårdagens inlägg är att den gnällige lille pojken som vägrade sova inte var sömnlös av hunger, utan för att han helt enkelt är van vid att ha ett bröst slappt hängande ur ena mungian för att kunna komma till ro.

Natten gick bra; H somnade i bilen på väg hem från kalas vid sjutiden. Han vaknade inte förrän vid tio, då han flera gånger kunde somna helt utan bröstets inblandning, men lika många gånger vaknade med ett gallskrik när vi försökte lägga ner honom i sin säng. Vid halv tolvtiden beslutade vi oss för att gå och lägga oss samtidigt så att han kunde sova i vår säng (vi vågar inte ha honom där ensam eftersom han kryper ut för kanten när han vaknar). Av outgrundlig anledning, och för första gången sedan Liten föddes, låg jag sömnlös och av rädsla att väcka Lille Skrik alldeles stilla, fram till ett ungefär då H vaknade igen. BOOBY!! och fem minuter senare en sött sovande pojke igen! Även jag somnade denna gången och sov till tre då vi hade vårt nästa vakpass på ungefär en halvtimme, men H somnade tillslut utan boppe, så jag är ändå nöjd!! Vaknade till vid fem av att H var vaken och låg och "buffade", men så länge han inte verkar missnöjd brukar jag halvsova vidare och låta honom hållas; antingen skriker han till om han vill ha uppmärksamhet eller somnar om igen. Eller som i det här fallet; trotsade en tröja och en BH och tog själv för sig ur skafferiet. Döm om min förvåning när jag vaknade till!! Vi somnade båda två rätt så snabbt igen och vaknade, den minste av oss helt klarvaken, vid sju. Jag kände mig också relativt pigg så Erik, som brukar vara den som får ta morgonpasset, fick sovmorgon.

Tilläggas bör att hela familjen somnade efter frukost igen vid 9tiden, och sov till halv tolv!! SKÖNT!